HÅEC , Sveriges första multisporttävling och numera även Europeiska Mästerskapen i multisport. Jag gjorde min tredje start i HÅEC i lördags. Förra året låg vi på BB med vår lilla guldklimp när tävlingen avgjordes men året innan var jag på plats.
Ledde då efter paddlingen och löpningen innan starka Carro drog om på cyklingen. Min taktik i år var egentligen bara att köra på mitt eget race och se hur långt det räcker. Fokus senaste veckorna har varit mer på OM jag skulle kunna köra istället för hur snabbt jag skulle kunna köra. Men paddlingen har känts mycket bra hela sommaren så där hoppades jag att jag skulle kunna göra en ok sträcka och löpningen brukar gå bra för mig mycket bara för att jag älskar att springa uppför. Min cykelprestation brukar hänga ihop med de timmar jag lagt ner på cykelträning..
Åre bjöd på en uppfriskande morgon på raceday och jag bytte ut solglasögonen mot vindjacka precis innan start. Tappade känseln i fingrarna rätt snabbt men jag fick bra fart på surfskin ändå och låg bra med och kunde jobba upp ett försprång gentemot övriga tjejer.
Kom upp ur vattnet som första tjej med knappt två minuter tillgodo på Carro som också gjorde en bra paddling och över tio minuter före övriga tjejer.
Löpningen kändes mycket bra och det gick snabbt att komma upp över slalompisten och svänga av upp mot skutans topp
Det var kul att springa uppför och benen kändes lätta. Jag jagade och lyckades plocka en del grabbar på vägen upp
Passerade toppen som 12:e person overall
Var helt fantastisk vy när vi kom upp genom molnen och skutan visade sig från sin bästa sida
Sen skulle jag ju ner från berget också. Gick inte lika bra som upp. Fick inget flyt i den söndertrampade snön och ramlade ett par gånger. Insåg sen att snön fortfarande höll om jag sprang på sidan om spåren. Gick bättre allt eftersom. Lite jobbigt att bli ikappsprungen av en del grabbar som jag passerat på vägen upp men lyckades dryga ut ledningen i damklassen med ett par minuter på vägen ner så hade lyckats skapa mig sju minuter tillgodo på närmast jagande Carro i växlingen i Huså.
Visste ändå att sju minuter skulle vara gränsfall när Carro sätter fart på cykeln och flyger fram.
Lite negativa tankar från start tillsammans med rapporter om hur Carro plockade minut efter minut gjorde inte att mina cykelben direkt spratt av energi.
Kämpar för att försöka hålla farten uppe.. Foto: Johan Lidström
Fastnade i myren, fick oflyt i leran och kändes som jag knappt hade styrfart på grusvägarna.
Så när Carro passerade mig några kilometer från mål kändes det nästan skönt. Tänkte: ”Ok nu behöver jag inte ta i mer.” Men när Carro passerar ropar hon; – ”Fortsätt tryck, Jossan kommer!”
Superstarka Josefina Wikberg från Haglöfs Silva hade sprungit upp sig till tredje plats och hade satt av på cykeln i grym fart och min planerade ”vila” uteblev därför.
Lyckades dock behålla min andraplats och det var skönt att rulla över mållinjen och få krama om min fina hejarklack