juni | 2015 |

Snart dags för ett av årets stora solorace i multisport, Åre Extreme Challenge. Jag är glad att jag är på plats och kommer stå på startlinjen imorgon.

För en månad sedan, efter Utö Swimrun, kände jag en stark smärta i ena foten efter loppet. Smärtan kom direkt efter målgång när benen tinat upp i duschen. Det blev besök hos duktiga Martin på AccessRehab som konstaterade att det inte var en värre skada men ändå en senskida som var ordentligt irriterad och behövde få vila från löpning i tre veckor. Behandlingen med nålar har hjälpt till att påskynda rehabiliteringen.

Så under hela juni blev det alltså inte någon multisport eller löpartävling men däremot några riktigt bra paddelrace som jag är väldigt nöjd med.

Dagen innan midsommar tog jag mina första löpsteg igen. Som alltid efter ett uppehåll i löpning kände jag mig som en flodhäst, men ingen känning från foten. Nu har jag hunnit med ytterligare två löppass och känner mig trygg med att ta mig över skutan på lördag.

Har laddat upp senaste dagarna med lite stol och vackra vyer i Storulvån och Norge.

Oavsett hur den fysiska uppladdningen gått så är jag iallafall laddad för att göra det bästa jag kan imorgon. Det kommer bli spännande då det är första året alla svenska tjejer är på plats och förmodligen blir det stenhårt i damklassen!

Äntligen! I’m a swimrunner

Foto: Linus Ahlberg, Head Swimming Nordic

Debuten gjordes på Utö Swimrun, en deltävling i ÖtillÖ World Series och både jag och Carro var peppade på en hård dag i skärgården

Taggade tjejer minuterna innan start

Kände redan tidigt i söndagsmorse att kroppen var riktigt sugen på race. Var skönt att vakna och dels inse att jag sovit flera timmar i ett sträck, det har inte hänt så många nätter senaste 11 månaderna, och dessutom känna att benen var pigga!

Något som slog mig precis dagarna innan tävlingen var att jag ju faktiskt är nybörjare på swimrun. Har inte tänkt så tidigare, förmodligen för att jag spenderade hela förra säsongen inne i swimrunvärlden. Fast då som hejarklack från cykelsadeln medan Daniel tävlade.

Kom inte i någon våtdräkt förra sommaren

Sedan är ju i och för sig inte skillnaden mellan swimrun och multisport jättestor. Det går ju ut på samma sak; att forcera terrängen så snabbt som möjligt med naturen som utmaning och tävlingsarena. Fast så är det ju det där med simningen..

Foto: Linus Ahlberg, Head Swimming Nordic

Under mina 20 första år har jag varit rädd för att ha huvudet under vattnet. Jag kunde inte dyka eller simma på grund av det. När vi badade på somrarna simmade jag bara tantsim. Så att vara nära 30 och få börja med typ ”kaffekokaren” på första simpasset gav slutsatsen att här måste det finnas mycket förbättringspotential att hämta.

Allt går ju om man vill och det är fantastiskt när man får belöning för det jobb som är nedlagt. En belöning är den grymma frihetskänslan av att för egen maskin ta sig obehindrat fram över land och vatten.

Och det hade ju varit väldigt trist att stå över alla dessa roliga race bara för att jag fortfarande hade varit rädd för vatten eller inte lärt mig simma ordentligt..

Teamwork – viktigaste faktorn för framgång. Foto: Linus Ahlberg, Head Swimming Nordic

Och tävlar man vill man ju självklart vinna. Utö Swimrun består av 35 km löpning och drygt 4km simning. Första delen av racet hade vi en tuff kamp mot våra hårdaste konkurrenter Annika och Maria i Team Surfspot. De två dominerade förra årets swimrunsäsong och de simmar otroligt snabbt.

Först i, sist ur = jaga, jaga ,jaga.. Foto: Linus Ahlberg, Head Swimming Nordic

Vi lyckades dock jaga ikapp på löpsträckorna och det blev en bra kamp oss emellan då vi ofta hoppade i havet samtidigt. En bit in i tävlingen kom dock en lite längre löpsträcka där vi kunde dra ifrån och här började även det finaste partiet på hela tävlingen med grym obanad/stiglöpning i skog och klippor och lite mer fart på vattnet.

Underbar natur på södra delen av Utö så där kunde vi njuta mycket. Det var tur för sista timmen blev det mycket pannben då det var 8km platt grusväg. Vi kunde ändå hålla bra fart tack vare att vi hade ett herrlag framför oss som vi lyckades jaga ner och även två grymma åskådare som peppade oss!